410 cards generated

Guarda tu mazo antes de que desaparezca

Estas tarjetas aún no se han guardado — desaparecerán cuando salgas. Crea una cuenta gratuita para conservarlas y desbloquear todo lo de abajo.

Guardar y estudiar
  • Save this deck to your account
  • Study with spaced repetition
  • Export to Anki (.apkg) or PDF
Generaciones más grandes y mejores
  • Process documents up to 100 pages
  • Images extracted from your PDFs
  • Sharper text extraction & a more advanced AI model
Sign up free → Free forever · No credit card
260224 Repetition Histologi Björn
  • Info
    Haz clic en 'Save & Edit' para activar todas las funciones
    Estudiar
    Export
    Editar
    Manage
Público

Flashcards in this deck (410)

Buscando...

  • Vad är den engelska termen för Enkelt skiv(platt)epitel?

    Simple squamous epithelium

    Diagram of simple squamous epithelium

    epitel histologi

  • Vad är den engelska termen för Enkelt kubiskt epitel?

    Simple cuboidal epithelium

    epitel histologi

  • Vad är den engelska termen för Enkelt cylindriskt epitel?

    Simple columnar epithelium

    epitel histologi

  • Vad är den engelska termen för Flerskiktat skivepitel (med eller utan förhorning)?

    Stratified squamous epithelium

    epitel histologi

  • Vad är den engelska termen för Övergångsepitel?

    Transitional epithelium

    epitel histologi

  • Vad är den engelska termen för Flerradigt epitel?

    Ciliated pseudostratified epithelium

    epitel histologi

  • Vilken ytvstruktur är huvudämnet i detta avsnitt?

    • Mikrovilli

    Diagram över mikrovillusstruktur

    mikrovilli ytstruktur histologi

  • Vilken typ av filament utgör kärnan i en mikrovillus enligt diagrammet?

    • Aktinfilament
    aktin cytoskelett mikrovilli

  • Nämn proteiner som associeras med mikrovillus enligt texttranskriptet.

    • Villin
    • Espin
    • Fimbrin
    • Fascin
    • Myosin I
    • Myosin II
    • Spectrin
    • Terminal web
    • Intermediate filaments
    proteiner mikrovilli cytoskelett

  • Vilket organ är märkt på mikrografen i materialet?

    • Gallblåsa

    Mikrograf av cilierat epitel märkt 'Gallblåsa'

    gallblåsa mikrograf epitel

  • Vilken epiteltyp i trakea har kinocilier?

    • 3–5-radigt flerradigt epitel med kinocilier (pseudostratifierat)
    epitel kinaocilier

  • Vilken mikrotubulär arrangemang kallas '9+2' i rörliga cilier?

    • 9 mikrotubuli-dubletter runtom + 2 centrala mikrotubuli (central pair)
    mikrotubuli cilier

  • Vilken proteinbyggsten består mikrotubuli av?

    • Tubulin (mikrotubuli består av tubulin)
    tubulin mikrotubuli

  • Vilken struktur i cilien ger kraft för böjning genom ATP-driven rörelse?

    • Dyneinarmar
    dynein rörelse

  • Vilka strukturer förbinder mikrotubuli-dubletter radialt och stabiliserar axonemen?

    • Radialspikar (radial spoke) och nexin
    axonem stabilisering

  • Vilken del förbinder cilien med cellens bas och har mikrotubuli-tripletter?

    • Basalkropp (basal body) med mikrotubuli-tripletter
    basalbody cilie

  • Nämn två strukturer associerade med basalkroppen som syns i diagrammet.

    • Basal foot
    • Striated rootlet (rotlet)
    basalbody strukturer

  • Visa en bild som illustrerar pseudostratifierat epitel med kinocilier i trakea.

    • Mikrofotografi av cilierat pseudostratifierat epitel, trakea: Micrograph of ciliated pseudostratified epithelium from the trachea
    bild trakea

  • Visa en bild som visar detaljdiagram över kinociliens komponenter.

    • Diagram över kinociliens komponenter (central pair, dyneinarmar, radialspikar, nexin, basalkropp m.fl.): Diagram of Kinocilier and their associated cellular structures
    bild diagram

  • Vilka tre lager ingår i basalmembranets struktur (namnge A, B, C)?

    • A = Lamina lucida (laminin)
    • B = Lamina basalis / Lamina densa (kollagen IV)
    • C = Lamina reticularis (kollagen III)

    Basallamina och retikulär lamina

    histologi basalmembran

  • Vad består Lamina lucida (A) av och hur beskrivs dess funktion i texten?

    • Lamina lucida (A): laminin
    • Funktion (beskrivning): 'cellklister'
    histologi lamina

  • Vilket huvudprotein anges för Lamina basalis / Lamina densa (B)?

    • Lamina basalis / Lamina densa (B): kollagen IV (fibronektin)
    histologi kollagen

  • Vilket kollagentyp anges för Lamina reticularis (C)?

    • Lamina reticularis (C): kollagen III
    histologi kollagen

  • Vilka lager motsvarar termen 'basal lamina' respektive 'basement membrane'?

    • Basal lamina: A + B
    • Basement membrane: A + B + C
    histologi terminologi

  • Vad är det första tecknet i sekvensen 'B, 3, D, C'?

    B

    mikroskopisk bild med etiketter

    sekvens tecken

  • Vad är det andra tecknet i sekvensen 'B, 3, D, C'?

    3

    sekvens tecken

  • Vad är det tredje tecknet i sekvensen 'B, 3, D, C'?

    D

    sekvens tecken

  • Vad är det fjärde tecknet i sekvensen 'B, 3, D, C'?

    C

    sekvens tecken

  • Vilken celltyp anges i titeln för bilden?

    • Serösa körtelceller

    Histological image of serous acini with labeled regions A and D

    histologi körtel

  • Vilka två strukturer är märkta i bilden av mukösa körtelceller?

    • Mucous acinus
    • Interlobular duct

    Histological image of mucous acini and an interlobular duct

    histologi körtel

  • Vad är titeln som anges för bilden?

    • Mukösa körtelceller
    histologi terminologi

  • Vilka är de tre stora spottkörtlarna hos människan?

    • Gl. parotis
    • Gl. submandibularis
    • Gl. sublingualis

    Diagram över spottkörtlar

    spottkörtlar anatomi histologi

  • Hur många stora spottkörtlar nämns i denna översikt?

    • 3
    spottkörtlar anatomi

  • Vilka cellulära komponenter listas i diagrammet av en bägarcell?

    • Microvilli
    • Mucinogen granules
    • Golgi apparatus
    • rER
    • Basal lamina
    bägarcell cellstruktur

  • Vilken typ av sekretoriska granuler anges i diagrammet för bägarcellen?

    • Mucinogen granules
    bägarcell sekretion

  • Vilken ytförlängning anges i diagrammet för bägarcellen?

    • Microvilli
    bägarcell epitel

  • Vilken intracellulär organell för sekretionsbearbetning finns listad i bägarcellsdiagrammet?

    • Golgi apparatus
    bägarcell organelle

  • Var syns bägarceller i histologiska snitt enligt bilden?

    • I tarmvilliens epitel
    bägarcell lokalisation

  • Vilka tre sekretionsmekanismer listas i bilden?

    • Merocrine
    • Apocrine
    • Holocrine

    sekretionsmekanismer

    histologi sekretion

  • Vilka två huvudtyper av körtlar nämns?

    • Exocrine glands
    • Endocrine glands
    körtlar histologi

  • Vilka två lokala signaleringstyper anges i bilden?

    • Paracrine signaling
    • Autocrine signaling
    signalering histologi

  • Visa en bild som illustrerar sekretionsmekanismer och signaleringstyper nämnda i korta etiketter.

    Illustration av: - Merocrine - Apocrine - Holocrine - Exocrine glands - Endocrine glands - Paracrine signaling - Autocrine signaling

    diagram över sekretionsmekanismer och signalering

    diagram sekretion

  • Vilka huvudsakliga typer av bindväv listas?

    • Egentlig bindväv
    • Blod/benmärg
    • Fettväv
    • Brosk
    • Ben
    bindväv översikt

  • Är blod/benmärg listad som en typ av bindväv?

    • Ja
    bindväv blod

  • Är fettväv listad som en typ av bindväv?

    • Ja
    bindväv fett

  • Är brosk listad som en typ av bindväv?

    • Ja
    bindväv brosk

  • Vilka är de tre huvudgrupperna av bindväv enligt listan?

    • A. Embryonal bindväv
    • B. Egentlig bindväv
    • C. Specialiserad bindväv
    bindväv översikt

  • Vilka två typer ingår i embryonal bindväv enligt texten?

    • Mesenkymvävnad
    • Slemvävnad
    embryonal bindväv

  • Vilka två huvudtyper ingår i 'egentlig bindväv'?

    • Lucker bindväv
    • Tät bindväv
    egentlig bindväv

  • Vilka två underkategorier av tät bindväv nämns?

    • Regelbunden
    • Oregelbunden
    tät bindväv

  • Nämn tre exempel på specialiserad bindväv som inte är stödjevävnad (enligt listan).

    • Blod
    • Lymfatisk vävnad
    • Hematopoetisk vävnad (benmärg)
    specialiserad bindväv

  • Vilken term i listan är given som likvärdig med 'fettvävnad'?

    • Adipose tissue (= 'fettvävnad')
    fett bindväv

  • Vilka två typer av stödjevävnad finns med i den specialiserade bindväven?

    • Brosk (= 'cartilage')
    • Ben (= 'bone')
    stödjevävnad bindväv

  • Vilken specialiserad bindväv ansvarar för blodcellbildning enligt listan?

    • Hematopoetisk vävnad (benmärg)
    hematopoes bindväv

  • Vilka stationära celler kan man hitta i lucker bindväv?

    • Mesenkymceller
    • Fibroblaster
    • Fettceller (adipocyter)
    • Makrofager
    • Mastceller
    histologi bindväv stationär

  • Vilka rörliga celler kan man hitta i bindväv?

    • Granulocyter
    • Neutrofila
    • Eosinofila
    • Basofila
    • Monocyter/Makrofager
    • Lymfocyter
    • Plasmaceller
    histologi bindväv rörlig

  • Vilka tre granulocyttyper listas som rörliga celler?

    • Neutrofila
    • Eosinofila
    • Basofila
    immunologi granulocyter

  • Nämn exempel på celltyper som ingår i bindväv.

    • Fibroblast
    • Adipocyt (fat cell)
    • Makrofag
    • Mastcell

    Diagram över bindvävsceller

    bindväv celler

  • Vilka celltyper är direkt relaterade till ben (osseösa celler)?

    • Osteoblasts
    • Osteocyte
    • Osteoclast
    ben osteocyter

  • Vilka celltyper i listan är knutna till immunsystemet (exempel)?

    • B-lymfocyt
    • T-lymfocyt
    • Plasmacell
    • Neutrofil
    • Eosinofil
    • Basofil
    • Monocyt
    • Makrofag
    immunologi celler

  • Vilka celltyper i texten är associerade med brosk?

    • Chondrocytes
    • Chondroblast
    brosk chondrocyter

  • Vilka blod- och blodbildande celler nämns i listan?

    • Hematopoietic stem cells
    • Megakaryocyte
    • Red blood cell
    blod hematopoes

  • Vilken vävnadstyp visas i bilden med etiketten 'Hyalint brosk'?

    Hyalint brosk

    brosk histologi

  • Vilka etiketter syns i bilden av hyalint brosk? Histological image of hyaline cartilage showing chondrocytes in lacunae

    • L
    • Cap
    • Ch
    brosk etiketter

  • Vad är hyalint brosk?

    Hyalint brosk är den vanligaste brosktypen med pärlemorglänsande utseende.

    brosk histologi

  • Vilken huvudtyp av kollagen finns i hyalint brosk?

    Huvudkollagenet i hyalint brosk är kollagen II.

    kollagen brosk

  • Var finns hyalint brosk under embryonal utveckling och var kvarstår det senare?

    • Embryonalt i anlagen till alla rörben
    • Kvarstår som epifysplattor och ledbrosk
    embryologi brosk

  • Nämn fyra vuxna lokaler där hyalint brosk förekommer.

    • Trachealringarna
    • Större brosk i larynx
    • Revbensbrosk
    • Nässkiljeväggen (nässeptum)
    anatomi brosk

  • Hur beskrivs hyalint brosks yta/utseende mikroskopiskt?

    Hyalint brosk beskrivs som pärlemorglänsande i utseende.

    mikroskopi brosk

  • Vilken vävnadstyp visas i bilden?

    histologisk bild elastic cartilage

    • Elastiskt brosk
    histologi brosk bild

  • Vilka etiketter ingår i bildens texttranskript?

    • SE
    • PC
    • AT
    • EC
    • MG
    histologi etiketter

  • Vilken fullständig URL används för den histologiska bilden av elastiskt brosk?

    • https://hel1.your-objectstorage.com/anki-decks/flashcard_media/anki_decks/260224_Repetition_Histologi_-_Bj%C3%B6rn_Meister.pdf_17.png
    histologi media

  • Vilken vävnadstyp visas i bilden?

    Mikroskopisk bild av elastiskt brosk

    Elastiskt brosk

    histologi brosk

  • Vilka etiketter syns på det mikroskopiska preparatet?

    • E
    • AT
    histologi mikroskopi

  • Vad kännetecknar makroskopiskt elastiskt brosk?

    • Gul färgton
    • Elastiskt
    histologi brosk

  • Vilka huvudkomponenter ingår i extracellulära matrix hos elastiskt brosk?

    • Elastin
    • Kollagen II
    matrix brosk

  • Hur skiljer sig celltätheten i elastiskt brosk jämfört med hyalint brosk?

    • Cellerna ligger tätare i elastiskt brosk än i hyalint brosk
    cell brosk

  • Hur framträdande är isogena grupper i elastiskt brosk?

    • Isogena grupper är inte så uttalade i elastiskt brosk
    cellgrupper brosk

  • Vilken cellintern egenskap är vanlig i elastiskt brosk?

    • Fettinlagring i cellerna är vanlig
    cell metabolism

  • Nämn vanliga förekomster av elastiskt brosk i kroppen.

    • Ytteröra
    • Yttre hörselgång
    • Örontrumpeten
    • Epiglottis (struplocket)
    • Vissa mindre larynxbrosk
    anatomi lokalisation

  • Vilken vävnadstyp anges av rubriken?

    • Trådbrosk
    brosk histologi

  • Vad visar den medföljande mikroskopiska bilden av trådbrosk?

    • Mikroskopisk bild av trådbrosk med pilar som pekar på cellstrukturer och kollagenfibrer

    Microscopic view of fibrous cartilage with arrows pointing to cellular structures and collagen fibers

    brosk mikroskopi

  • Vad är trådbrosk?

    Ett brosk med färre celler än hyalint brosk, fungerande som en övergångsform mellan tät bindväv och hyalint brosk.

    trådbrosk histologi brosk

  • Hur skiljer sig cellmängden i trådbrosk jämfört med hyalint brosk?

    Trådbrosk har färre celler än hyalint brosk.

    cellularitet trådbrosk

  • Vilken typ av kollagen är dominerande i trådbrosk?

    Kollagen I.

    kollagen trådbrosk

  • Vilken funktionell roll har trådbrosk i vävnadssammanhang?

    Trådbrosk fungerar som en övergångsform mellan tät bindväv och hyalint brosk.

    funktion trådbrosk

  • Nämn vanliga förekomster av trådbrosk.

    • Intervertebralskivor
    • Menisker
    • Symfysen (blygdbensfogen)
    • Vissa ledbrosk: käkled och nyckelbensleder
    förekomst trådbrosk anatomi

  • Vilka etiketter finns i diagrammet över direkt benbildning?

    • Osteoblast
    • Osteoclast
    • Osteocyte
    • Mesenchyme
    • Bone matrix
    • Newly formed matrix (osteoid)

    Diagram över direkt benbildning

    histologi ben diagram

  • Vilka tre celltyper är märkta i diagrammet över direkt benbildning?

    • Osteoblast
    • Osteoclast
    • Osteocyte
    histologi celltyper ben

  • Vilka icke-cellulära strukturer är märkta i diagrammet över direkt benbildning?

    • Mesenchyme
    • Bone matrix
    • Newly formed matrix (osteoid)
    histologi matrix ben

  • Vilka strukturer är märkta i diagrammet över indirekt benbildning?

    • bony collar
    • primary ossification center
    • epiphyseal growth plate
    • secondary ossification center
    • epiphyseal line
    benbildning endochondral

  • Vilka vävnadstyper ingår i legendan till diagrammet över indirekt benbildning?

    • Hyalint brosk
    • Kalkifierat brosk
    • Ben
    brosk ben

  • Visa diagrammet över indirekt benbildning som illustration.

    Diagram över indirekt benbildning - Bildens etiketter: bony collar; primary ossification center; epiphyseal growth plate; secondary ossification center; epiphyseal line

    diagram visualisering

  • Vad är 'indirekt benbildning' (kortfattat)?

    • En benbildningsprocess där hyalint brosk först bildas och sedan ersätts av benvävnad
    histologi ben

  • Vilka huvudzoner finns i epifysplattan vid indirekt benbildning?

    • Vilozon
    • Proliferationszon
    • Hypertrofizon
    • Förkalkningszon
    • Resorptionszon
    • Förbeningszon
    histologi epifysplatta

  • Vad kännetecknar vilozonen i epifysplattan?

    • Närvaro av kondroblaster och hyalint brosk
    histologi brosk

  • Vad sker i proliferationszonen i epifysplattan?

    • Kondrocyter genomgår celldelningar (mitoser) och bildar 'myntrullar'
    histologi celldelning

  • Vad händer i hypertrofizonen?

    • Kondrocyter ökar i storlek
    histologi cellspecialisering

  • Vad kännetecknar förkalkningszonen?

    • Vävnaden är icke viabel och kondrocyter genomgår apoptos
    histologi apoptos

  • Vad sker i resorptionszonen (erosionslinjen)?

    • Kondroklaster fagocyterar förkalkat brosk
    histologi resorption

  • Vilka celler och strukturer finns i förbeningszonen?

    • Kärl
    • Osteoblaster
    • Osteocyter
    • Osteoklaster
    histologi ben

  • Vad visar bilden mikroskopiskt?

    En mikroskopisk vy av epifysplattan som visar zoner av brosk och utvecklande ben.

    histologi epifysplatta ben

  • Vilka etiketter syns på bilden? Microscopic view of the epiphyseal plate

    • Epiphyseal Plate
    • RC
    • PC
    • HC
    • CM
    • R
    • M
    • C
    • EB
    histologi etiketter epifysplatta

  • Vilka huvudtyper av vävnad anges i bildbeskrivningen?

    • Brosk
    • Utvecklande ben
    histologi brosk ben

  • Vilka zoner anges i en bild av endokondral ossifikation?

    • Zona of reserved cartilage
    • Zona of proliferation
    • Zona of hypertrophy
    • Zona of calcified cartilage
    • Zona of resorption
    benbildning ossifikation brosk

  • Vilka celltyper märks ut i bilden av endokondral ossifikation?

    • Osteoklaster
    • Osteoblaster
    • Osteocyter
    celltyper ben

  • Vilka vävnadsstrukturer och komponenter visas i den mikroskopiska bilden av endokondral ossifikation?

    • Benmärg
    • Ben
    • Calcified cartilage
    • Osteoid
    • Cartilage spicules
    vävnad histologi

  • Var placeras bildfilen som illustration för endokondral ossifikation i flashcardet?

    Illustrationen: Diagram illustrating endochondral ossification

    bild illustration

  • Vilken mikroskopiteknik visas i bilden av fettväv?

    • SEM
    histologi fettväv mikroskopi

  • Vilken celltyp syns som kluster i SEM-bilden av fettväv?
    SEM-bild av fettväv

    • Adipocyter (fettceller)
    histologi fettväv celltyper

  • Vad avser termen 'Fettväv' i histologi?

    • Vävnad som består av adipocyter (fettceller)
    histologi fettväv definition

  • Vilken typ av vävnad visas i mikroskopbilderna?

    Två mikroskopbilder av vävnad

    • Vit fettväv
    histologi fett

  • Vilken celltyp syns tydligt i bilderna?

    • Adipocyter
    celltyp fett

  • Vilka tre strukturer anges som etiketter i den högra bilden?

    • Kärna
    • Venul
    • Kapillär
    etiketter mikroskopi

  • Vilken extra struktur syns i den vänstra mikroskopbilden utöver adipocyter?

    Vänstra bilden med blodkärl

    • Blodkärl
    mikroskopi kärl

  • Vilken celltyp visas på bilden?

    Brun fettcell

    Brun fettcell

    fett histologi cell

  • Nämn två morfologiska kännetecken hos en brun fettcell.

    • Flera lipiddroppar
    • Många mitokondrier
    fett histologi morfologi

  • Vad är namnet på denna vävnad?

    • Brun fettväv
    fett histologi

  • Vad visar den vänstra bilden? Two microscopic views of brown adipose tissue. The left image shows a general overview with a blood vessel labeled.

    • Mikroskopisk översikt av brun fettväv med ett blodkärl markerat
    histologi mikroskopi kärl

  • Vad visar den högra (förstorade) bilden? Microscopic view of adipocytes in brown adipose tissue.

    • Förstorad mikroskopisk bild av adipocyter i brun fettväv
    histologi adipocyter fett

  • Vilken funktion har brunt fett när det aktiveras av kyla?

    • Brunt fett förbränner snabbt glukos för att producera värme
    bruntfett fysiologi

  • Hur stor andel av kroppsmassan utgörs av brunt fett hos nyfödda?

    • 5% av kroppsmassan hos nyfödda
    bruntfett nyfödd

  • Vad menas med att brunt fett är multilokulärt?

    • Fettcellerna innehåller flera små lipiddroppar (multilokulärt)
    bruntfett histologi

  • Vilka cellulära egenskaper ger brunt fett dess bruna färg?

    • Många mitokondrier med cytokromer och rik vaskularisering ger brun färg
    bruntfett cellbiologi

  • Vad gör UCP (uncoupling protein) i brunt fett?

    • UCP frikopplar elektrontransportkedjan så att all energi omvandlas till värme
    bruntfett metabolism

  • Hur kan PET-skanningar visa brunt fetts aktivitet vid kyla?

    • PET-skanningar visar depåer av aktivt brunt fett som förbränner glukos vid kyla

    PET-skanningar visar bruna fettdepåer

    bruntfett avbildning

  • Vilka är de tre huvudtyperna av muskelvävnad?

    • Skelettmuskulatur
    • Hjärtmuskulatur
    • Glatt muskulatur
    muskel histologi

  • Vad är en muskelfiber?

    • Muskelfiber = muskelcell
    muskel histologi

  • Var sitter cellkärnorna i en skelettmuskelfiber och hur ser de ut?

    • Perifera, platta cellkärnor

    microscopic view of muscle cross-section

    muskel kärnor

  • Elektronmikrograf av en sarkomer Vad visar denna bild?

    • En sarkomer
    histologi sarkomer mikroskopi

  • Vilken typ av avbildning är använd för att visa sarkomeren i bilden ovan?

    • Elektronmikrograf
    histologi mikroskopi

  • Vilka band är märkta i elektronmikrografen av sarkomeren?

    • H-bandet
    • M-linjen
    • Z-linjen
    • A-bandet
    sarkomer muskel

  • Vilka filament ingår i en sarkomer?

    • Aktinfilament
    • Myosinfilament
    sarkomer muskel histologi

  • Vilka band och linjer är typiskt märkta i en sarkomer?

    • Z-linje
    • A-band
    • H-band
    • M-linje
    sarkomer band anatomy

  • Vad visar diagrammet av en sarkomer?

    • Diagrammet visar sarkomerens struktur med aktin- och myosinfilament samt märkta band/linjer

    Diagram of a sarcomere illustrating its structure with actin and myosin filaments, and labeled bands and lines: Z line, A band, H band, M line, and associated proteins.

    sarkomer diagram histologi

  • Vilka tre tillstånd visas i diagrammet över sarkomerer? Diagram sarkomerer

    • Utsträckt
    • Vila
    • Kontraherad
    muskel sarkomer

  • Vilka band/strukturer visas i diagrammet som ändrar längd?

    • I-band
    • A-band
    • H-zone
    • Z-linjer
    sarkomer band

  • Vilka filament är märkta i diagrammet?

    • thin filament
    • thick filament
    filament sarkomer

  • Vilka är de karakteristiska morfologiska kännetecknen för hjärtmuskulatur?

    • Förgrenade celler
    • 'Kittlinjer' (intercalated discs)
    • Centrala cellkärnor
    • Tvärstrimmighet (ej lika tydlig)
    histologi hjärtmuskel karakteristika

  • Vad avses med 'kittlinjer' i hjärtmuskulatur?

    • 'Kittlinjer' = intercalated discs
    histologi intercalated_discs

  • Var sitter cellkärnorna i hjärtmuskelceller?

    • Centrala cellkärnor
    histologi cellkärna

  • Hur syns tvärstrimmigheten i hjärtmuskulatur jämfört med skelettmuskulatur?

    • Tvärstrimmighet är närvarande men ej lika tydlig

    Micrograph of cardiac muscle tissue showing branched cells with labels for 'intercalated discs', central nuclei, and striations

    histologi tvärstrimmighet mikroskopi

  • Vilka strukturer ingår i hjärtats retledningssystem?

    • SA-nod (sinoatriella noden)
    • AV-nod (atrioventrikulära noden)
    • His-bunten (atrioventrikulär bunt)
    • Höger och vänster skänkel (bundle branches)
    • Purkinjefibrer

    Diagram of the heart's conduction system showing the SA node, AV node, Bundle of His (atrioventricular bundle), right and left bundle branches, and Purkinje fibers

    retledning hjarta anatomi

  • Vilka två noder nämns i hjärtats retledningssystem?

    • SA-nod (sinoatriella noden)
    • AV-nod (atrioventrikulära noden)
    retledning noder

  • Vilka strukturer kallas hjärtats skänklar i retledningssystemet?

    • Höger skänkel
    • Vänster skänkel
    retledning skankel anatomi

  • Vilka morfologiska egenskaper har cellerna i glatt muskulatur enligt bilden?

    • Avlånga celler
    • Centralt placerade kärnor

    Micrograph of smooth muscle tissue showing elongated cells with centrally located nuclei

    histologi muskel

  • Vilken anatomisk plats visas i bilden av glatt muskulatur?

    • Human kolon

    Micrograph of smooth muscle tissue in human colon

    anatomi muskel

  • Vilken celltyp visas i mikrografen?

    • Glatt muskulaturcell (smooth muscle cell)

    micrograph

    histologi muskel

  • Vad anger etiketten 'N' i mikrograferna?

    • N = kärnor (nuclei)

    micrograph

    histologi cell

  • Vilka texttranskript-etiketter finns i den första bilden?

    • N, F, CT
    histologi etiketter

  • Vilka två huvudtyper av filament listas i bilden över glatt muskel?

    • Actin-filament
    • Myosin-filament
    muskel filament

  • Vilket regulatoriskt protein nämns i bilden tillsammans med actin?

    • Tropomyosin
    protein reglering

  • Vilka intermediära filament anges i diagrammet?

    • Desmin
    • Vimentin
    cytoskelett intermediära

  • Vilket protein kopplat till dense bodies nämns i bilden?

    • a-aktinin
    densebodies protein

  • Vilka två kontraktila tillstånd visas i diagrammet?

    • RELAXED
    • CONTRACTED

    Diagram illustrating the structure of a relaxed and contracted smooth muscle cell, detailing actin-myosin filaments, dense bodies, and intermediate filaments

    muskel kontraktion

  • Vilken cellulär struktur i bilden är tydligt markerad som närvarande i cellen (ej filament)?

    • Nucleus
    cell kärna

  • Hur många cellkärnor har en skelettmuskelcell?

    • Många
    muskel skelett

  • Hur många cellkärnor har en hjärtmuskelcell?

    • 1–2
    muskel hjärta

  • Hur många cellkärnor har en glatt muskelcell?

    • 1
    muskel glatt

  • Vilken form har cellkärnan i skelettmuskel jämfört med hjärt- och glatt muskel?

    • Skelett: Tillplattad
    • Hjärta: Rund
    • Glatt: Rund ('corkscrew')
    muskel kärna

  • Var är cellkärnan placerad i skelettmuskelfibrer respektive hjärt- och glatt muskelceller?

    • Skelett: Perifer
    • Hjärta: Central
    • Glatt: Central
    muskel lokalisering

  • Vilken muskeltyp är tvärstrimmig?

    • Skelett och hjärtmuskel är tvärstrimmiga; glatt är inte tvärstrimmig
    muskel tvärstrimmighet

  • Vilken muskeltyp kan påverkas av viljan (viljestyrd)?

    • Skelettmuskel
    muskel kontroll

  • Vilken typ av innervation har skelettmuskel jämfört med hjärt- och glatt muskel?

    • Skelett: PNS
    • Hjärta: ANS
    • Glatt: ANS
    muskel innervation

  • Vilka särskilda ultrastrukturer nämns för skelett-, hjärt- och glatt muskel?

    • Skelett: TRIAD
    • Hjärta: DIAD och kittlinjer
    • Glatt: Dense bodies
    muskel ultrastruktur

  • Illustration som visar jämförelse mellan muskeltyperna (kompletterande bild).

    • Se jämförelsetabell: Tabell jämför skelett-, hjärt- och glatt muskel
    • Bilden är ett komplement till de faktakort som listar skillnaderna ovan
    muskel bild

  • Vilka två huvudsakliga hudlager är märkta i bilden? Histologisk bild av hudlager

    • Epidermis (Epi)
    • Dermis (Derm)
    histologi hud

  • Lista alla etiketter som syns i bilden.

    • SC
    • Epi
    • SGr
    • PL
    • SS
    • SB
    • RL
    • Derm
    • D
    histologi etiketter

  • Vilka etiketter i bilden börjar med bokstaven 'S'?

    • SC
    • SGr
    • SS
    • SB
    histologi mönster

  • Vilka organ ingår i de thymolymfatiska organen?

    • Lymfknuta
    • Thymus
    • Mjälte
    lymfoid histologi immunologi

  • Nämn tre strukturer som är labelerade i lymfknutsdiagrammet.

    • afferent lymphatic vessel
    • capsule
    • medulla
    lymfknuta anatomi

  • Vilka tre typer av sinus är labelerade i bilden av lymfknutan?

    • subcapsular sinus
    • trabecular sinus
    • medullary sinus
    lymfknuta sinus

  • Vilka två cortex-områden nämns i lymfknutsdiagrammet?

    • superficial cortex
    • deep cortex
    lymfknuta cortex

  • Vilka kärl och kärlrelaterade strukturer är labelerade i lymfknutsdiagrammet?

    • afferent lymphatic vessel
    • efferent lymphatic vessel
    • artery
    • vein
    lymfknuta kärl

  • Vilka två medullära strukturer nämns i bilden?

    • medulla
    • medullary sinus
    lymfknuta medulla

  • Titta på diagrammet och ange en struktur som finns vid hilum (bilden visas):

    Diagram och mikrograf av lymfknuta

    • hilum
    lymfknuta bild

  • Vilket organ avbildas och listas i texten?

    • Thymus
    histologi thymus

  • Nämn fem strukturer som anges för thymus.

    • Blood vessels
    • Capsule
    • Trabeculae
    • Cortex
    • Medulla
    strukturer thymus

  • Hur beskrivs uppdelningen av thymus lobuler i texten?

    • Lobuler är delade av trabeculae (trabekler).
    morfologi thymus

  • Vilka två huvudregioner anges inom thymusvävnaden?

    • Cortex
    • Medulla
    områden thymus

  • Visa en mikrografi som illustrerar thymuslobuler och deras regioner.

    • Mikrografi: Micrograph of thymus tissue showing lobules divided by trabeculae, with distinct cortical and medullary regions
    • Markerade termer i bilden: blood vessels, capsule, trabeculae, cortex, medulla
    mikroskopi thymus

  • Vilka två huvudsakliga parenkymområden i mjälten syns i bilden?

    spleen diagram

    • white pulp
    • red pulp
    spleen histologi

  • Vilken struktur omger centralartären i mjälten enligt bilden?

    • periarterial lymphatic sheath (PALS)
    spleen lymfoid

  • Vilken struktur i mjälten är angiven som plats för aktiva immuncenter i bilden?

    • Germinal center
    spleen immunologi

  • Vilka två komponenter utgör red pulp enligt bildens etiketter?

    • splenic cords (red pulp)
    • splenic sinuses (red pulp)
    spleen redpulp

  • Vilka bindande yttre och inre stödjande strukturer i mjälten listas i bilden?

    • capsule
    • trabeculae
    spleen anatomi

  • Vilka kärl benämns i bilden som del av mjältens kärnstruktur?

    • trabecular artery and vein
    • central artery
    • trabecular vein
    spleen vaskulatur

  • Vilket histologiskt ämne anges i rubriken?

    • Blod- och lymfkärl
    histologi kärl

  • Vad visar bilden? mikrograf över röda blodkroppar i ett kärl

    • Röda blodkroppar inom ett blodkärl
    mikroskopi blod

  • Vilken typ av mikrograf anges i bildtexten?

    • Skannings-elektronmikrograf (scanning electron micrograph)
    mikroskopi teknik

  • Vilka tre strukturer visas i histologibilden?

    • Ven
    • Artär
    • Nerv

    Histologisk bild: artär, ven och nerv

    histologi kärl nerv

  • Vad utgör huvudsakligen tunica intima i blodkärl?

    • Endotel (enkelt platt epitel, 'junctional complexes')
    • Basalmembran
    • Subendotelialt lager
    • Lucker bindväv
    • Membrana elastica interna (tydlig i medelstora och små artärer)
    kärl tunica_intima histologi

  • Vilka är huvudkomponenterna i tunica media?

    • Glatta muskelceller (cirkulärt arrangerade; producerar matrix)
    • Membrana elastica externa (i artärer)
    • Elastiska lameller (elastin)
    kärl tunica_media histologi

  • Vad består tunica adventitia av?

    • Kollagen bindväv och få elastiska fibrer (longitudinellt arrangerade)
    • Vasa vasorum
    • Nervi vascularis
    kärl tunica_adventitia histologi

  • Vilken struktur är tydlig i medelstora och små artärer och ligger i tunica intima?

    • Membrana elastica interna
    kärl membrana_elastica_interna histologi

  • Vilken funktion har vasa vasorum i kärlväggen (enligt texten)?

    • Vasa vasorum är kärl som försörjer kärlväggen
    kärl vasa_vasorum funktion

  • Vad är nervi vascularis och vilken roll har de?

    • Nervi vascularis är autonoma nerver som kontrollerar kontraktionen hos glatta muskelceller i kärlväggen
    kärl nervi_vascularis neuro

  • Hur är de glatta muskelcellerna i tunica media ordnade?

    • Cirkulärt arrangerade glatta muskelceller
    kärl muskel tunica_media

  • Vilken typ av bindväv dominerar i tunica adventitia och hur är fibrerna arrangerade?

    • Kollagen bindväv med få elastiska fibrer, longitudinellt arrangerade
    kärl bindväv adventitia

  • Vilka är de tre kapillärtyperna som visas i diagrammet?

    • Kontinuerlig (continuous) kapillär
    • Fenestrerad (fenestrated) kapillär
    • Diskontinuerlig (discontinuous) kapillär
    kapillärer histologi kärl

  • Vilken kapillärtyp karakteriseras av 'fenestrations' (fönster)?

    Fenestrerad kapillär

    kapillärer fenestrated histologi

  • Vilken kapillärtyp har en 'discontinuous basal lamina' enligt diagrammet?

    Diskontinuerlig kapillär

    kapillärer diskontinuerlig basal_lamina

  • Nämn tre strukturer som är märkta i kapillärdiagrammen.

    • Basal lamina
    • Pericyt
    • Pinocytotiska vesikler
    kapillärer strukturer histologi

  • Visa en illustration över de tre kapillärtyperna.

    • Illustration över kapillärtyper

    Diagram över tre kapillärtyper

    • Kontinuerlig, Fenestrerad, Diskontinuerlig
    kapillärer diagram bild

  • Vilka två huvuddelar av det autonoma nervsystemet visas i diagrammet?

    • Sympatiska nervsystemet
    • Parasympatiska nervsystemet
    autonomt system

  • Vilken struktur listas som del av det sympatiska kedjesystemet nära ryggraden?

    • Sympathetic trunk (paravertebral ganglia)
    sympatisk ganglier

  • Nämn tre prevertebrala ganglier som anges i diagrammet.

    • Celiac ganglion
    • Superior mesenteric ganglion
    • Inferior mesenteric ganglion
    sympatisk ganglier

  • Vilka spinalnervenivåer anges som parasympatiska (sacral) i diagrammet?

    • S2, S3, S4
    parasympatisk sacral

  • Vilka kranialnerver kopplas till parasympatiska ganglier i diagrammet?

    • CN III, CN VII, CN IX, CN X
    parasympatisk kranialnerver

  • Vilket ganglion är kopplat till CN III enligt diagrammet?

    • Ciliary ganglion
    cniii ganglion

  • Vilket ganglion är kopplat till CN VII enligt diagrammet?

    • Pterygopalatine ganglion
    cnvii ganglion

  • Vilket ganglion är kopplat till CN IX enligt diagrammet?

    • Otic ganglion
    cnix ganglion

  • Vilka saliv- och tårkörtlar listas som mål för autonoma fibrer i diagrammet?

    • Lacrimal gland
    • Parotid gland
    • Sublingual and submandibular glands
    körtlar parasympatisk

  • Nämn fyra inre organ som anges som mål för autonoma nervfibrer i diagrammet.

    • Heart
    • Liver
    • Stomach
    • Pancreas
    organ innervation

  • Vilken endokrin körtel anges som mål för sympatiska fibrer i diagrammet?

    • Adrenal gland
    sympatisk adrenal

  • Vilka reproduktiva strukturer listas som mål i diagrammet?

    • Internal reproductive organs
    • External genitalia
    • Gonads
    reproduktion innervation

  • Vad visar legenden i diagrammet om typer av nervfibrer?

    • Sympathetic presynaptic fibers
    • Sympathetic postsynaptic fibers
    • Parasympathetic presynaptic fibers
    • Parasympathetic postsynaptic fibers
    fibrer legend

  • Visa diagrammet som illustrerar sympatisk och parasympatisk innervation (bild på svarssidan).

    Diagram showing the sympathetic and parasympathetic nervous systems and their innervation targets in the body - Illustration av sympatiska och parasympatiska mål

    diagram illustration

  • Vilken cellsort anges under CENTRAL NERVOUS SYSTEM i bilden?

    • Oligodendrocyte
    neuro

  • Vilken cellsort anges under PERIPHERAL NERVOUS SYSTEM i bilden?

    • Schwann cell
    neuro

  • Vilken struktur för isolering/myelin nämns i både CNS- och PNS-listorna?

    • Myelin
    myelin neuro

  • Vilken struktur för synaptisk överföring listas i neurondiagrammets text?

    • Synapse
    synaps neuro

  • Vilken struktur i cellkroppen listas i texten som associerad med neuronen?

    • Nissl bodies
    cellkropp neuro

  • Vilka två närliggande områden vid axonens början listas i texten?

    • Axon hillock
    • Initial segment
    axon neuro

  • Nämn en struktur för motorisk kontakt och det effektororgan som listas under PNS.

    • Motor end plate
    • Skeletal muscle

    Diagram of a neuron showing its cell body, dendrites, axon, myelin sheath, and synapses, with associated glial cells

    pns motor

  • Vilka två rectus-muskler listas i diagrammet över ögat?

    • superior rectus muscle
    • inferior rectus muscle
    anatomy eye muscle

  • Vilka två kärlstrukturer i näthinnan listas i diagrammet?

    • retinal arterioles and venules
    • central retinal artery and vein
    anatomy eye vasculature

  • Vilka två ögonkammare anges i diagrammet?

    • anterior chamber
    • posterior chamber
    anatomy eye chambers

  • Vilka två yttre hinnor/skal på ögat nämns i diagrammet?

    • sclera
    • choroid
    anatomy eye layers

  • Vilka två strukturer relaterade till näthinnan (retina) listas i diagrammet?

    • photosensitive part of retina
    • retinal pigment epithelium
    anatomy eye retina

  • Vilken central synrelaterad struktur listas som 'macula lutea'?

    • macula lutea
    anatomy eye macula

  • Vilken struktur där synnerven lämnar ögat anges i diagrammet?

    • optic disc
    anatomy eye optic

  • Vilken struktur som leder synsignaler från ögat listas i diagrammet?

    • optic nerve
    anatomy eye nerve

  • Vilka två främre strukturer relaterade till ljusinsläpp och fokusering nämns i diagrammet?

    • cornea
    • lens
    anatomy eye optics

  • Vilken struktur förbinds med ögats dräneringssystem enligt diagrammets lista?

    • canal of Schlemm
    anatomy eye drainage

  • Vilka är de stora celltyperna i näthinnan?

    • Stavar (rods)
    • Tappar (cones)
    • Ganglieceller (ganglion)
    • Bipolära celler (bipolar)
    • Amacrinceller (amacrine)
    • Horisontella celler (horizontal)
    • Müller-celler (Müller's)
    näthinna celltyper histologi

  • Ange näthinans lager från ljusinsläpp (ytan) mot choroidea enligt bilden.

    • Incident light (ljusinsläpp)
    • Ganglion / inre begränsningsmembran
    • Skikt av synnervsfibrer
    • Gangliecellslager
    • Inre plexiforma lagret
    • Inre nuklearlagret
    • Yttre plexiforma lagret
    • Yttre nuklearlagret
    • Stavar och tappar
    • Retinalt pigmentepitel
    • Lamina vitrea (Bruch's membrane)
    • Choroid
    näthinna lager histologi

  • I vilket lager ligger stavar och tappar enligt texten?

    • I det yttre nuklearlagret (outer nuclear layer)
    näthinna fotoreceptorer histologi

  • Vilket lager innehåller ganglieceller enligt bilden?

    • Gangliecellslager (ganglion cell layer)
    näthinna ganglieceller histologi

  • Vilket epitellager anges som närmast choroidea i texten?

    • Retinalt pigmentepitel (retinal pigment epithelium)
    näthinna pigmentepitel histologi

  • Visa en bild av näthinans lagerstruktur som kan användas som referens.

    Bild: Diagram and micrograph showing the layered structure of the retina, including photoreceptor cells, bipolar cells, ganglion cells, and associated retinal layers

    näthinna diagram bild

  • Titta på bilden: Vilka två huvudsegment anges för både stavar och tappar?

    • Innersegment
    • Yttersegment
    fotoreceptor struktur

  • Vilken celltyp ligger intill fotoreceptorerna enligt bilden?

    • Retinal pigmentepitelcell
    retina rpe

  • Vilka två organeller nämns i bilden som finns i innersegmentet?

    • Golgiapparat
    • Mitokondrier
    cellbiologi organeller

  • Vilken struktur anges i bilden som finns i synapsområdet hos fotoreceptorer?

    • Synaptisk lamella
    synaps fotoreceptor

  • Vilken term i bilden används för ett tunt utskott runt fotoreceptorn som kan kopplas till stödjande struktur?

    • Calyceal process
    mikroanatomi retina

  • Bildfråga: Visa diagrammet över stav och tapp. Vilken struktur är märkt 'pedicle' i bilden?

    Diagrams of rod and cone photoreceptor cells, showing their internal structures and relationship to retinal pigment epithelial cells

    • Pedicle är den synaptiska änden hos fotoreceptorn enligt bilden
    bild fotoreceptor

  • Vilka tre vätskefyllda gångar (scala) finns i cochlean?

    • Scala vestibuli
    • Scala media (cochlear canal)
    • Scala tympani
    cochlea anatomi

  • Vilka två membran i cochlean nämns i bilden som skiljer gångarna åt?

    • Vestibular (Reissner's) membrane
    • Basilar membrane
    membran cochlea

  • Vilken struktur i cochlean är märkt som 'spiral organ' i bilden?

    • Spiral organ of Corti
    organ cochlea

  • Vilken cell- eller vävnadsstruktur anges som 'stria vascularis' i cochlean?

    • Stria vascularis
    epitel cochlea

  • Vilken nervstruktur som leder från cochlean nämns i bilden?

    • Cochlear nerve
    nerv cochlea

  • Vilken benstruktur i cochlean är märkt som en lamina i bilden?

    • Osseous spiral lamina
    ben cochlea

  • Vilken ganglion anges i bilden som associerad med cochlean?

    • Spiral ganglion
    ganglion cochlea

  • Vilken central benig struktur i cochlean är märkt som 'modiolus' i bilden?

    • Modiolus
    anatomi cochlea

  • Vilken passage i cochlean förbinds via helicotrema enligt bilden?

    • Helicotrema
    anatomi cochlea

  • Visa diagrammet över cochlean (bilden innehåller flera etiketter).

    Cochlea cross-section diagram - Exempel på etiketter i bilden: scala vestibuli, scala media, scala tympani, basilar membrane, spiral organ of Corti

    diagram cochlea

  • Vilka strukturer anges i bilden som ingår i cochlea (scala media)?

    • Stria vascularis
    • Vestibular membrane
    • Cochlear duct (scala media)
    • Tectorial membrane
    • Yttre/innre tunnlar
    • Cochlear nerve
    cochlea anatomi inneröra

  • Vilka celltyper och celler listas för organ of Corti i bilden?

    • Yttre hårceller (outer hair cells)
    • Inre hårcell (inner hair cell)
    • Hensen's cells
    • Claudius' cells
    • Böttcher's cells
    • Yttre och inre phalangealceller
    • Yttre/innre pelarceller
    • Inner border cell
    organofcorti celltyper histologi

  • Vilka två membraner i scala media nämns i bilden?

    • Vestibular membrane
    • Tectorial membrane
    membran cochlea anatomi

  • Vilken nerv anges i bilden som förbindelse från cochlea?

    • Cochlear nerve
    nerv cochlea neuroanatomi

  • Vilken struktur anges i bilden som bildar en intern passage i organ of Corti?

    • Internal spiral tunnel
    organofcorti anatomi cochlea

  • Vad visar den histologiska bilden?

    histologisk bild av ett kärl

    Ett blodkärl som visar dess lager (lagerstruktur).

    histologi kärl

  • Vilka är de tre huvudlagren i kärlväggen?

    • Tunica intima
    • Tunica media
    • Tunica adventitia
    kärl histologi

  • Vilka komponenter ingår i tunica intima?

    • Endotel
    • Basalmembran
    • Lucker bindväv
    • Membrana elastica interna
    intima kärl

  • Vilken huvudcelltyp finns i tunica media?

    • Glatta muskelceller
    media muskel

  • Vilken struktur ligger mellan tunica media och tunica adventitia?

    • Membrana elastica externa
    elastisk kärl

  • Vilka komponenter kännetecknar tunica adventitia?

    • Bindväv med elastiska fibrer
    • Nervtrådar
    • Kärl (vasa vasorum)
    adventitia vasa_vasorum

  • Vilken tunica är tjockast i en artär?

    • Tunica media
    kärl

  • Vilken tunica är tjockast i en ven?

    • Tunica adventitia
    kärl

  • Hur skiljer sig artärers och veners tunica media och tunica adventitia åt?

    • Artär: tjock tunica media och tunnare tunica adventitia
    • Ven: tunn tunica media och tjockare tunica adventitia
    kärl histologi

  • Vilka två huvudtyper av alveolära epitelceller nämns i diagrammet?

    • Type I alveolär cell
    • Type II alveolär cell
    respiration alveol celltyper

  • Vilken substans i alveolen anges i transkriptet som minskar ytspänning?

    • Surfactant
    respiration surfactant

  • Vilka celltyper utanför epitelet listas i bildens transkript som finns i alveolens interstitium eller lumen?

    • Fibroblast
    • Makrofag
    • Endotelcell
    respiration bindväv immunitet

  • Vilka två gaser noteras i transkriptet som utbyts över alveolkapillären?

    • O2
    • CO2
    respiration gasutbyte

  • Vilken struktur anges i transkriptet som ligger mellan epitel och kapillär?

    • Basal lamina
    histologi basalmembran

  • Vilka komponenter i kapillären nämns i transkriptet?

    • Kapillärlumen
    • Erytrocyt
    kärl erytrocyter

  • Studera diagrammet över gasutbyte i alveolen (bild som illustration). Vilka av följande celler syns i alveolväggen enligt bilden?

    • Type I alveolär cell
    • Type II alveolär cell
    • Endotelcell
    respiration diagram observation

  • Bild som illustration (svarssida innehåller bild): Visa diagrammet över gasutbyte i alveolen.

    Diagram över gasutbyte i alveolen - Texttranskript: basal lamina, type I alveolär cell, type II alveolär cell, alveolär lumen, surfactant, fibroblast, makrofag, endotelcell, kapillärlumen, erytrocyt, O2, CO2

    respiration diagram illustration

  • Vilka luftvägsavsnitt listas i ordning från trakea till alveoler?

    • trakea
    • main bronchus
    • lobar bronchus
    • segmental bronchus
    • terminal bronchiole
    • respiratory bronchioles
    • alveolar duct
    • alveolar sacs
    • alveoli
    luftvägar anatomi

  • Vilka strukturer ingår i den respiratoriska zonen enligt diagramtranskriptet?

    • respiratory bronchioles
    • alveolar duct
    • alveolar sacs
    • alveoli
    respiration zoner

  • Vilka cellulära/tissue-komponenter listas i tvärsnittet av luftvägarnas vägg?

    • epitelium
    • goblet cells
    • ciliated cells
    • glands
    • hyaline cartilage
    • smooth muscle
    • elastic fibers
    histologi vävnader

  • Vilka två epitelcelltyper nämns i transkriptet för luftvägsepitel?

    • goblet cells
    • ciliated cells
    epitel celltyper

  • Vilken struktur följer omedelbart efter terminal bronchiole i listan?

    • respiratory bronchioles
    sekvens luftvägar

  • Ge ett illustrativt diagram som visar trakea, bronker och bronkioler med tvärsnitt av ledande och respiratoriska zoner.

    Se diagram: Diagram of the respiratory tract showing the trachea, bronchi, and bronchioles, with a detailed cross-section illustrating the conducting and respiratory zones.

    diagram illustration

  • Vad visar diagrammet över övre mag-tarmkanalen? Diagram of the upper digestive tract, showing the esophagus, stomach, liver, pancreas, and intestines.

    • Ett diagram över övre mag-tarmkanalen som visar: esofagus, magsäck, lever, pankreas och tarmar
    histologi magtarm anatomi

  • Vilka organ listas i bildbeskrivningen av fig. 16.1?

    • Esofagus
    • Magsäck
    • Lever
    • Pankreas
    • Tarmar
    anatomi organ magtarm

  • Vilka strukturer är märkta i denna anatomiska illustration av munhålan?

    • Labial frenum (upper)
    • Hard palate
    • Soft palate
    • Uvula
    • Tonsil
    • Retromolar area
    • Labial frenum (lower)

    Anatomical illustration of the human oral cavity with labels

    munhåla anatomi struktur

  • Vilka två 'labial frenum' nämns i illustrationen?

    • Labial frenum (upper)
    • Labial frenum (lower)
    munhåla frenum

  • Vilka delar av gommen visas i illustrationen?

    • Hard palate
    • Soft palate
    • Uvula
    munhåla gommen palatum

  • Vilka huvuddelar ingår i en tand? diagram över en tand

    • Crown (krona)
    • Enamel (emalj)
    • Dentine (dentin)
    • Pulp (pulpa)
    • Gum (gingiva)
    • Cementum (cement)
    • Bone (ben)
    • Blood vessel (blodkärl)
    • Nerve (nerv)
    • Root (rot)
    tand anatomi

  • Vilka celler och embryonala strukturer är märkta i bilden av ett tandanlag? histologisk bild av tandanlag

    • Ameloblaster
    • Odontoblaster
    • Enamel (emalj)
    • Dentin (dentin)
    • Stellate reticulum
    • Dental papilla
    • Outer enamel epithelium
    tandanlag histologi

  • Vilka två huvudtyper av hård vävnad finns i tanden?

    • Enamel (emalj)
    • Dentine (dentin)
    tand vävnad

  • Vilka tre typer av papiller nämns i bilden av tungan?

    • Circumvallate papillae
    • Foliate papillae
    • Fungiform papillae
    anatomi tunga papiller

  • Vilka tonsiller är märkta i bilden av tungan?

    • Palatine tonsil
    • Lingual tonsil
    anatomi tunga tonsiller

  • Vilka strukturer listas som märkta på den anatomiska bilden av tungan?

    • Palatine tonsil
    • Epiglottis
    • Lingual tonsil
    • Foramen cecum
    • Circumvallate papillae
    • Foliate papillae
    • Fungiform papillae

    Anatomisk bild av tungan

    anatomi tunga märkningslista

  • Vilka fyra typer av tungpapiller listas i figuren?

    • Filiforma papiller
    • Fungiforma papiller
    • Foliate papiller
    • Circumvallata papiller
    tunga papiller histologi

  • Vilken tungpapilltyp saknar smaklökar enligt figuren?

    Filiforma papiller saknar smaklökar

    filiform smaklökar tunga

  • Vilka papiller anges ha smaklökar i figuren?

    • Fungiforma papiller
    • Foliate papiller
    • Circumvallata papiller
    smaklökar fungiform foliate circumvallate

  • Vilka papiller i figuren är kopplade till serösa körtlar?

    • Foliate papiller (visar serösa körtlar)
    • Circumvallata papiller (visar serösa körtlar)

    histologisk bild foliate papilla

    serösa körtlar papiller

  • Vilka är de fyra huvudsakliga lagren (tunicae) i digestionskanalen?

    • Tunica mucosa
    • Tela submucosa
    • Tunica muscularis externa
    • Tunica adventitia/serosa
    histologi digestionskanal

  • Vilka tre sublager ingår i tunica mucosa?

    • Lamina epithelialis
    • Lamina propria
    • Lamina muscularis mucosae
    mucosa histologi

  • Vad heter lagret direkt under tunica mucosa?

    • Tela submucosa
    submucosa histologi

  • Vilket lager ansvarar för huvudsaklig peristaltik i väggen av digestionskanalen?

    • Tunica muscularis externa
    muscularis histologi

  • Vad skiljer tunica adventitia från tunica serosa i lokalisation?

    • Adventitia: Retroperitoneala organ
    • Serosa: Intraperitoneala organ
    serosa adventitia

  • Vad är serosa i förhållande till bukhålan?

    • Serosa = intraperitonealt organ
    • Kontinuerlig med mesenteriet

    diagram över mag-tarmkanalen

    histologi serosa gi

  • Vad kännetecknar adventitia enligt texten?

    • Adventitia = retroperitonealt organ
    histologi adventitia gi

  • Vilka organ listas i texten som exempel på organ med adventitia?

    • Thorakala esophagus
    • Duodenum
    • Colon ascendens/descendens
    • Rectum
    • Analkanal
    anatomi adventitia gi

  • Hur visas mag-tarmkanalens lager och organ i medföljande bild?

    • Diagrammet visar mag-tarmkanalen och dess lager, inklusive esofagus, magsäck, tunntarm, tjocktarm, lever, pankreas, mesenterium, samt tvärsnitt av esofagus- och magsvägg (mucosa, submucosa, muscularis externa).

    diagram över mag-tarmkanalen

    histologi diagram gi

  • Vad betyder förkortningen Adv i bilden över esofagusväggen?

    • Adv = Adventitia
    histologi esofagus

  • Vad betyder förkortningen ME i bilden över esofagusväggen?

    • ME = Muscularis Externa
    histologi muskel

  • Vad betyder förkortningen Ep i bilden över esofagusväggen?

    • Ep = Epithelium (epitel)
    histologi epitel

  • Vilka lager är märkta i detta histologiska tvärsnitt av esofagus? Histologisk tvärsnitt esofagus

    • Adv = Adventitia
    • ME = Muscularis Externa
    • MM = Muscularis Mucosae
    • SubM = Submucosa
    • LP = Lamina Propria
    • Muc = Mucosa
    • Ep = Epithelium (epitel)
    histologi esofagus lager

  • Vad kallas Meissner's plexus på latin och var är den lokaliserad?

    • Plexus submucosus
    • I tela submucosa
    nervplexa histologi gastrointestinal

  • Vad kallas Auerbach's plexus på latin och var är den lokaliserad?

    • Plexus myentericus
    • Mellan inre och yttre muskellagret
    nervplexa histologi gastrointestinal

  • Vilka två huvudsakliga enteriska nervplexa anges i tarmväggen?

    • Plexus submucosus (Meissner's plexus)
    • Plexus myentericus (Auerbach's plexus)
    enteriska nervplexa gastrointestinal

  • Vilken bild visar submuköst och myenteriskt plexa i tarmväggen (bilden finns som illustration)?

    Diagram showing submucosal and myenteric plexuses - Plexus submucosus - Plexus myentericus

    bild nervplexa gastrointestinal

  • Vilken struktur övergår i ventrikeln vid övre mag-tarmkanalens övergång?

    • Esophagus (matstrupe)
    anatomi

  • Nämn fyra delar av ventrikeln som visas i figuren.

    • Cardia
    • Fundus
    • Pylorus
    • Rugae

    Anatomisk bild

    ventrikel anatomi

  • Vilken struktur kommer efter pylorus i övre tarmkanalen enligt bilden?

    • Duodenum
    anatomi tunntarm

  • Vilka anatomiska etiketter syns i illustrationen av övergången esophagus–ventrikel?

    • Esophagus
    • Cardia
    • Fundus
    • Pylorus
    • Duodenum
    • Rugae

    Illustration av esophagus till ventrikel

    anatomi ventrikel

  • Vad kännetecknar epitelövergången i cardia?

    En abrupt övergång från oförhornat flerskiktat skivepitel till enkelt cylinderepitel.

    histologi epitel gastro

  • Vilka två epiteltyper är involverade i gastroesofageala junctionens övergång?

    • Oförhornat flerskiktat skivepitel
    • Enkelt cylinderepitel
    epitel histologi

  • Vilka strukturer nämns i bildtexten för histologisk vy av gastroesofageala junctionen?

    • Stomach (magsäck)
    • Esophagus (matstrupe)
    • Cardiac glands
    • Fundic (gastric) glands
    • Muscularis externa

    Histologisk bild av gastroesofageala junctionen

    gastro histologi anatomy

  • Vilken betydelse ges åt termen mucinogen i ventrikelns histologi?

    • Mucinogen = slem
    ventrikel histologi mucin

  • Vilka celltyper listas i diagrammet över en gastrisk körtel?

    • Surface mucous cells
    • Mucous neck cells
    • Parietal cells
    • Chief cells
    • Entero-endocrine cells
    ventrikel celltyper körtel

  • Vilka morfologiska delar av ventrikelns mukosa anges i bilden?

    • Gastric pit
    • Isthmus
    • Neck
    • Fundus
    ventrikel mukosa anatomi

  • Vilka två substanser märks i den histologiska bilden med hänvisning till körtelfunktion?

    • HCl + IF
    ventrikel sekret hcl

  • Vilka sekret eller signalmolekyler nämns i texten som förekommer i ventrikeln?

    • Gastrin
    • Pepsinogen
    • m.fl.
    ventrikel sekret hormoner

  • Se diagrammet över gastrisk körtel: vilka strukturer anges visuellt i bilden? gastric gland diagram

    • Surface mucous cells, basal lamina, isthmus, mucous neck cells, parietal cell, entero-endocrine cell, fundus, chief cells, gastric gland, gastric pit, lumen, neck
    ventrikel diagram histologi

  • Se histologisk bild av ventrikelmucosa: vilka etiketter syns? stomach lining histology

    • Pit, isthmus, neck, fundus, submucosa, HCl + IF
    ventrikel histologi bild

  • Vad kallas de cirkulära veckarna i tunntarmen?

    • Plica circulares

    Image of circular folds (plicae circulares) in the small intestine.

    tunntarm plica histologi

  • Vilka strukturer anges i villi-diagrammets texttranskript?

    • Basement membrane
    • Intestinal artery
    • Lacteal vein
    • Intestinal gland

    (Se illustration för strukturernas placering.)

    villi tunntarm histologi

  • Hur illustreras villi i diagrammet som medföljer texten?

    • Ett diagram som visar basement membrane, intestinal glands, lacteal vessels och blodförsörjning

    Diagram illustrating the structure of villi in the small intestine.

    villi illustration histologi

  • Vilken tarmdel namnges i rubriken?

    • Duodenum
    anatomi duodenum

  • Var är Brunner's mukösa körtlar lokaliserade?

    • I tela submucosa i duodenum

    Histology of the duodenum showing Brunner's glands in the submucosa

    histologi brunners submucosa

  • Vad kallas de karakteristiska cirkulära veckarna i ileum som ökar absorptionsytan?

    • Plica circulares
    ileum histologi anatomi

  • Hur beskrivs villi i ileum enligt texten?

    • Breda, korta, 'klubbformade' villi
    villi ileum histologi

  • Vilka lymfatiska celler eller strukturer nämns i ileums mukosa?

    • Lymfocyter (Peyerska plaque)
    lymfa ileum immunologi

  • Vilken typ av sekretoriska celler anges vara vanliga i ileum?

    • Många bägarceller
    bägarceller ileum epitel

  • Vilka strukturer i ileum ökar ytan för absorption?

    • Villi
    • Plica circulares

    Histologisk snitt av ileum med villi och plica circulares

    ileum absorption histologi

  • Vilken epiteltyp täcker colon?

    • Enkelt cylinderepitel
    colon epitel

  • Finns villi i colon?

    • Nej — colon saknar villi
    colon anatomi

  • Hur beskrivs colonets luminala yta?

    • Jämn yta
    colon ytstruktur

  • Vad är Lieberkühns kryptor i colon?

    • 'Tubular intestinal glands' (tarmkörtlar som bildar kryptor)
    colon kryptor

  • Vilken sekretorisk celltyp är särskilt många i colonepitelet?

    • Bägarceller (många)
    colon bägarceller

  • Vilken immuncell är vanligt förekommande i colonen?

    • Lymfocyter (många)
    colon immunsystem

  • Vilka strukturer syns i en histologisk snittbild av colon (översikt)?

    • Epitel
    • Lamina propria
    • Mucosa
    • Muscularis mucosae

    histologisk bild av colon

    colon histologi bild

  • Vilka epiteltyper finns i analkanalen?

    • Enkelt cylinderepitel med bägarceller
    • Skiktat cylindriskt/kubiskt epitel
    • Oförhornat skiktat skivepitel
    • Förhornat skiktat skivepitel
    histologi analkanalen epitel

  • Vilken epiteltyp i analkanalen innehåller bägarceller?

    • Enkelt cylinderepitel innehåller bägarceller
    histologi epitel bägarceller

  • Vilka två varianter av skivepitel förekommer i analkanalen?

    • Oförhornat skiktat skivepitel
    • Förhornat skiktat skivepitel
    histologi skivepitel

  • Är övergången mellan epitel i analkanalen abrupt?

    • Nej, övergången är ej abrupt (jfr. cardiaområdet)
    histologi analkanalen övergång

  • Visa en histologisk bild av analkanalen med märkta strukturer som MM, IAS, LN, StS(k), StS, EAS och bägarceller.

    • Bildillustration av analkanalen med märkta strukturer: Histologisk bild av analkanalen
    • Märkta strukturer i bilden: MM, IAS, LN, StS(k), StS, EAS, Bägarceller
    histologi bild analkanalen

  • Anatomisk illustration

    Vilka två organ visas i bilden?

    • Levern
    • Gallblåsan
    lever gallblåsa anatomi

  • Vilka komponenter ingår i portatriaden i levern?

    • Gallgång (bile duct)
    • Porta ven (portal vein)
    • Leverartär (hepatic artery)
    lever histologi anatomi

  • Vad kallas den centrala venen i en leverlobulus?

    Terminal hepatic venule (central vein)

    lever histologi anatomi

  • Vilka strukturer anges i diagrammet över en leverlobulus?

    • Hepatiska sinusoider (hepatic sinusoids)
    • Terminal hepatic venule (central vein)
    • Gallgång (bile duct)
    • Portal ven (portal vein)
    • Leverartär (hepatic artery)

    Diagram över leverlobulus

    lever histologi lobulus

  • Vilka två huvudsakliga strukturer visas i den histologiska bilden av levern?

    • Portal canals
    • Central vein

    Histologisk bild: portal canals och central vein

    histologi lever mikroskopi

  • Vilka tre grenar ingår i portatriaden enligt diagrammet?

    • ductus hepaticus communis
    • v. portae hepatis
    • a. hepatica propria
    histologi lever anatomi

  • Vilken celltyp i leverns sinusoider nämns i diagrammets beskrivning?

    • Kupffer cell
    histologi cell

  • Vilken struktur är markerad som central vein i diagrammet?

    • central vein
    anatomi lever

  • Vilka två flödestyper visas i diagrammet över leverlobulen?

    • blood flow
    • bile flow
    histologi funktion

  • Diagram: Visa portatriadens komponenter i bilden:

    Diagram illustrating the flow of blood and bile within the liver lobule, showing portal triad, central vein, Kupffer cells, and blood/bile flow directions.

    • Portatriadens komponenter: ductus hepaticus communis, v. portae hepatis, a. hepatica propria
    histologi bild

  • Vad beskriver en klassisk lobulus i levern?

    • Ett område vars tillförda blod dräneras av samma centralven
    • Har portazoner i hörnen och en centralven i mitten
    lever histologi lobulus

  • Vad beskriver en portalobulus i levern?

    • Ett område där gallan dräneras till samma portazon
    • Har centralvener i hörnen och en portazon i mitten
    lever histologi portalobulus

  • Vad beskriver en leveracinus (funktionell lobulus)?

    • Beskriver blodförsörjning: försörjningskärlen i polerna och centralvener vid ekvatorn

    Diagram jämför klassisk lobulus, portalobulus och leveracinus

    lever histologi acinus

  • Nämn tre icke-hepatocyter som listas i bildens texttranskript.

    • Endothelial cell
    • Kupffer cell
    • Ito cell
    lever celler

  • Vilka organeller nämns i bildens texttranskript?

    • rER (rough endoplasmic reticulum)
    • Golgi apparatus
    • Mitochondria
    organeller cell

  • Vilka strukturer i leverns mikromiljö listas i texttranskriptet?

    • Bile canaliculi
    • Lumen of hepatic sinusoid
    • Space of Disse
    • Collagen fibers
    lever struktur

  • Vilka energilagrande komponenter nämns i bildens texttranskript?

    • Glycogen
    • Lipid droplets
    metabolism lever

  • Vilken liten kanal som transporterar galla finns i bildens texttranskript?

    • Bile canaliculi
    galla lever

  • Se bilden för en detaljerad vy av leverceller och deras strukturer (bild på svaret).

    Detailed diagram of liver cells including endothelial cells, Kupffer cells, Ito cells, and hepatocytes, showing organelles like rER, sER, Golgi apparatus, mitochondria, and structures like bile canaliculi, sinusoids, and collagen fibers.

    • Exempel på listade element: endothelial cell, Kupffer cell, Ito cell, rER, lipid droplets, Golgi apparatus, collagen fibers, lumen of hepatic sinusoid, glycogen, mitochondria, space of Disse, bile canaliculi
    illustration lever

  • Vilken typ av epitel täcker gallblåsans mucosa?

    • Enkelt cylinderepitel
    gallblåsa epitel histologi

  • Vilken ytstruktur finns på gallblåsans epitelceller?

    • Mikrovilli
    gallblåsa ytstruktur histologi

  • Finns det bägarceller i gallblåsans epitel?

    • Nej — inga bägarceller
    gallblåsa epitel goblet

  • Vilka lager saknas i gallblåsans vägg enligt anteckningen?

    • Tela submucosa
    • Lamina muscularis mucosae
    gallblåsa vägg histologi

  • Vad betyder förkortningen RAS i gallblåsehistologi?

    • Rokitansky-Aschoff sinus
    gallblåsa ras histologi

  • Visa en histologisk bild av gallblåsans vägg med mucosa, muskulatur och RAS (illustration).

    • Histologisk bild: Histologisk bild gallblåsa
    • Visar: mucosa med enkelt cylinderepitel och mikrovilli, muskellager och RAS
    gallblåsa bild histologi

  • Vad visar denna anatomiska bild?

    • Pankreas

    Illustration showing the location of the pancreas

    anatomi pankreas

  • Var i kroppen är pankreas belägen enligt bilden?

    • I bålen (torso)

    Illustration showing the location of the pancreas

    anatomi lokalisation

  • Vilket organ visas tillsammans med pankreas och framhäver vaskulära förbindelser?

    • Mjälten (spleen)

    Anatomical illustration of the pancreas and spleen

    anatomi vaskulatur

  • Vilket organ visas i denna histologiska bild?

    Histologisk bild av pankreas

    • Pankreas (bukspottkörtel)
    histologi pankreas organ

  • Vilka huvudstrukturer nämns i bildbeskrivningen av pankreas?

    • Acinära strukturer
    • Islets of Langerhans (möjliga)
    pankreas acini öar

  • Vad pekar pilarna på i bildbeskrivningen?

    • Pilarna pekar på specifika histologiska strukturer i bilden (acinära strukturer och eventuellt Langerhans-öar).
    bild annotation histologi

  • Vilka strukturer ingår i bilden av pankreasacinus enligt etiketterade termer?

    • Acinära celler
    • Centroacinära celler
    • Interkalära gångar (intercalated duct)
    • Blodkärl / kapillärer
    • Zymogengranula
    • Intralobulärt samlingsgångsystem (collecting duct)
    pankreas histologi acinus

  • Vilken celltyp är associerad med zymogengranula i bilden?

    • Acinära celler
    pankreas zymogen celltyp

  • Vilken celltyp nämns som lokaliserad i acinussystemets lumen i etiketterna?

    • Centroacinära celler
    pankreas centroacinära histologi

  • Vilka två termer används i bilden för kärlrelaterade strukturer?

    • Blood vessel
    • Capillary
    kärl pankreas histologi

  • Visa en bild av pankreas acinus med etiketterad akinarcyt, centroacinär cell och zymogengranula.

    Microscopic view of pancreatic acinar cells and ductal structures - Etiketter i bilden: acinar cells, centroacinar cells, zymogen granules, intercalated duct, capillary

    bild pankreas acinus

  • Vilken struktur visas i dessa histologiska bilder?

    • Langerhanska cellöar (Islets of Langerhans) i pankreas
    histologi pankreas

  • Vilka celler framhävs i den högra bilden? Höger bild: A-celler

    • A-celler
    histologi celler

  • Vilken hormon produceras av β/B-celler i pankreasöar?

    • Insulin
    histologi pankreas

  • Vilket hormon produceras av α/Α-celler i pankreasöar?

    • Glukagon
    histologi pankreas

  • Vilket hormon produceras av δ/D-celler i pankreasöar?

    • Somatostatin
    histologi pankreas

  • Vilket hormon produceras av F/PP-celler i pankreasöar?

    • PP (pancreatic polypeptide)
    histologi pankreas

  • Vad sker i ovarium enligt anteckningarna?

    • Follikelutveckling
    genitalia ovarium

  • Vilka två saker nämns om testis?

    • Leydigceller
    • Spermatogenes
    genitalia testis

  • Vilket organ anges med namnet Prostata i listan?

    • Prostata
    genitalia prostata

  • Vilket sekretoriskt organ i manliga genitalia nämns som Vesicula seminalis?

    • Vesicula seminalis
    genitalia vesicula

  • Vilka follikelstadier förekommer i äggstockens utvecklingsserie enligt bilden, från tidigast till mest mogen?

    • Primordial follikel
    • Early primary
    • Late primary
    • Secondary follikel
    • Follikel approaching maturity
    • Mature Graafian follikel
    reproduktion follikelutveckling

  • Vilka strukturer visas i bilden som representerar förändringar efter ägglossning?

    • Ruptured follicle
    • Released oocyte
    • Corpus hemorrhagicum
    • Corpus luteum
    • Corpus albicans
    ovulation corpus

  • Vilken term i bilden används för en degenererande follikel?

    • Atretic follicle
    atrofi follikel

  • Vilka två stöd- eller vaskulära strukturer är markerade i ovariebilden?

    • Mesovarium
    • Blood vessels
    anatomi ovarium

  • Vilken follikel benämns som 'mogen' i bilden?

    • Mature Graafian follicle
    mognad graafian

  • Vilken struktur i bilden anges som den frigjorda cellen vid ägglossning?

    • Released oocyte
    oocyt ägglossning

  • Vilken typ av follikel visas i bilden?

    • Primordialfollikel
    histologi follikel

  • Nämn fyra strukturer som etiketteras i primordialfollikelns bild.

    • Oocyt
    • Follikelceller
    • Basal lamina
    • Stromalceller
    anatomi cell

  • Vilken organell anges i bilden som närvarande i oocyten?

    • Mitokondrie
    cell organell

  • Vilka två ytterligare intracellulära strukturer listas i bilden utöver mitokondrier?

    • rER (grov endoplasmatiskt retikulum)
    • Annulate lamellae
    cell ultrastruktur

  • Vilken speciell organell eller struktur i oocyten nämns som 'Balbiani body'?

    • Balbiani body
    oocyt organell
Apuntes de estudio

Histologi – översikt

  • Kort repetition av viktiga vävnadstyper: epitel, bindväv, brosk, ben, fett, muskel, nerv, samt organ-specifika histologiska kännetecken.

Epitel

  • Funktion: skydd, absorption, sekretion, barrierer och transport.
  • Indelas i ytepitel (täcker ytor) och körtelepitel (sekretion).

Ytepiteltyper (viktigt att känna igen)

  • Enkelt skivepitel – tunn barriär, diffusion.
  • Enkelt kubiskt – sekretoriska/absorbativa ytor.
  • Enkelt cylindriskt – absorptiva/sekretoriska (t.ex. tarm).
  • Flerskiktat skivepitel – mekaniskt skydd; kan vara förhornat eller icke‑förhornat.
  • Övergångsepitel – töjbart (urinvägar).
  • Flerradigt cilierat epitel – pseudostratifierat, ofta cilierade celler och bägarceller.

Enkelt skivepitel

Ytstrukturer

  • Mikrovilli: ökar absorptionsyta; innehåller aktinfilament kopplade till terminal web. Mikrovillusstruktur
  • Kinocilier (cilier): rörliga, 9+2 mikrotubuli‑arrangemang, drivs av dyneinarmar; viktigt i luftvägar och äggledare. Cilier i trachea

Basalmembranet

  • Består av lamina lucida (A, laminin), lamina densa (B, kollagen IV) och lamina reticularis (C, kollagen III).
  • A+B = basal lamina, A+B+C = basement membrane. Basalmembran lager

Körtelepitel och sekretionsmekanismer

  • Serösa celler: vattnigt enzymrikt sekret.
  • Mukösa celler: slembildande, klumpiga sekretionsgranula.
  • Bägarceller: enskilda mukösa sekretbildande celler i tarm/luftväg.
  • Sekretionssätt: merokrin (exocytos), apokrin (avknoppning), holokrin (cellens sönderfall).

Bindväv — översikt

  • Huvudgrupper: embryonal, egentlig bindväv (loose/tät), specialiserad (blod, fett, brosk, ben).
  • Vanliga celler: fibroblaster, makrofager, mastceller, adipocyter, immunceller.

Brosktyper

  • Hyalint brosk: vanligast, pärlemorskimrande, mycket kollagen II; finns i ledytor, revbensbrosk, trakealringar.
  • Elastiskt brosk: gulaktigt, tätare celler, elastin + kollagen II; finns i ytteröra, epiglottis.
  • Trådbrosk (fibrocartilage): övergång mellan tät bindväv och hyalint; rik på kollagen I; finns i menisker och intervertebralskivor.

Benbildning

  • Direkt (intramembranös): mesenkym → osteoblaster → benmatrix.
  • Indirekt (endochondral): broskmodell ersätts av ben; epifysplattans zoner viktiga:
  • Vilozon (reserve)
  • Proliferationszon (kondrocyt‑delning)
  • Hypertrofizon
  • Förkalkningszon (icke‑viabel)
  • Resorptionszon (kondroklaster)
  • Förbeningszon (osteoblaster/osteocyter)

Fettväv

  • Vit fettväv: energilagring, en stor lipiddroppe per cell, få mitokondrier.
  • Brun fettväv: multilokulärt, många mitokondrier och kärl, värmeproduktion via UCP.

Muskelvävnad

  • Tre typer: skelett, hjärta, glatt.

Skelettmuskulatur

  • Långsträckta fibrer, flera perifera cellkärnor, tydlig tvärstrimmighet.
  • Sarkomeren är kontraktil enhet (Z‑linje, A‑band, I‑band, H‑band, M‑linje). Sarkomer diagram

Hjärtmuskulatur

  • Grenade celler, 1–2 centrala kärnor, interkalerade disker (kittlinjer).

Glatt muskulatur

  • Spolformade celler, en central kärna, ej tvärstrimmighet, dense bodies i stället för Z‑linjer.

Jämförelse (kort)

  • Kärnantal: skelett = många, hjärta = 1–2, glatt = 1.
  • Strimmighet: skelett/ hjärta = ja, glatt = nej.

Hud och derivat

  • Epidermis (flerskiktat skivepitel), dermis (bindväv), subcutis (fett).

Lymfoida organ

  • Lymfknuta: cortex (folliklar med germinalcenter), medulla (medullära strängar/sinus), afferenta/efferenta kärl.
  • Thymus: lobulerat med tydlig cortex och medulla (bildar T‑lymfocyter).
  • Mjälte: vit pulp (PALS + folliklar) och röd pulp (sinusoider, cords).

Blod- och lymfkärl

  • Kärlväggens lager: tunica intima, tunica media, tunica adventitia.
  • Artärer: tjock media; vener: tjockare adventitia.
  • Kapillärtyper: kontinuerlig, fenestrerad, diskontinuerlig.

Nervsystem och autonoma nervsystemet

  • Neuronens huvuddelar: dendriter, cellkropp, axon (myelin, Ranviers noder).
  • Autonoma: sympatikus och parasympatikus med olika målorgan och ganglier.

Sinnesorgan – öga och öra (kort)

  • Retina: flerlagrad, med stavar/koner → bipolära → ganglieceller.
  • Cochlea (öra): scala vestibuli/media/tympani; organ of Corti innehåller yttre/ inre hårceller.

Respiration

  • Alveolernas barriär: typ I‑celler (gasutbyte), typ II‑celler (surfaktant), kapillär endotel.
  • Luftvägens epitel: pseudostratifierat cilierat med bägarceller i bronker/trakea.

Gastrointestinalkanalen – generell uppbyggnad

  • Vägglager: tunica mucosa (lamina epithelialis, lamina propria, lamina muscularis mucosae), tela submucosa, tunica muscularis externa, adventitia/serosa.
  • Meissner (submucosus) plexa i submucosa och Auerbach (myentericus) mellan muskellager.

Specifika delar

  • Esophagus → ventrikel: abrupt byte från oförhornat skivepitel till enkelt cylinderepitel vid cardia.
  • Ventrikel: gastriska körtlar med parietalceller (HCl, IF), huvudceller (pepsinogen), mukösa celler.
  • Tunntarm: plica circulares, villi, kryptor; duodenum har Brunners körtlar; ileum har Peyerska plack.
  • Colon: enkelt cylinderepitel, inga villi, många bägarceller och kryptor (Lieberkühn). Colon: villi och kryptor
  • Analkanalen: övergångar mellan cylinderepitel och skivepitel; flera epiteltyper förekommer.

Lever, gallblåsa och pankreas

Lever

  • Funktionell enhet: leverlobulus; portaltriad (a. hepatica, v. portae, ductus interlobularis) i hörn, centralven i mitten.
  • Olika sätt att beskriva: klassisk lobulus (bloddränage), portalobulus (galldränage) och acinus (funktionell blodförsörjning).

Gallblåsa

  • Enkelt cylinderepitel med mikrovilli, saknar bägarceller och mucosa muskularis mucosae; kan bilda Rokitansky‑Aschoff‑cystor.

Pankreas

  • Exokrin del: acinära celler med zymogen‑granula och centroacinära celler; ductsystem leder sekret till duodenum.
  • Endokrin del: Langerhanska öar (β‑celler insulin, α‑celler glukagon, δ‑celler somatostatin, PP‑celler). Pankreas: acini och ductus

Genitalia (kort)

  • Ovarium: follikelutveckling från primordial → Graafisk follikel → corpus luteum → corpus albicans.
  • Testis: spermatogenes i tubuli seminiferi och Leydig‑celler i interstitiet.

Snabbtips för examination

  • Känn igen epiteltyper och deras funktioner under mikroskop.
  • Identifiera kärlväggens lager och skillnad artär/ven.
  • Lär zonerna i epifysplattan och förenklade steg i endochondral förbening.
  • Kom ihåg skillnader mellan vit och brun fettväv.
  • För muskel: relatera sarkomerens band till kontraktionslägen.